Gå direkt till sidans innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Spridningen av coronaviruset
Atilla Yoldas

Maria vittnar om virusets bieffekt

Det nya viruset har härjat, tagit sig över landsgränser och rotat oro i människor. Sedan de första rapporterade fallen i Sverige har det i princip varit omöjligt att inte höra snacket om coronaviruset i kollektivtrafiken, läsa om det på löpsedlar, ta del av spridningsgraden genom pushnotiser eller varnas för smittorisken på jobbet i minst tolv mejl om dagen från sin arbetsgivare.

Gå inte till närmsta mottagning om du tror att du har corona.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Maria Fredriksson berättar hon utsatts för rasism till följd av corona.
Sanering av spårvagn i italienska Padua på tisdagen.
Foto: NICOLA FOSSELLA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Trots att viruset enbart har hunnit spridas i några få månader vet vi redan mycket om det.

Vi vet att det hittills har rapporterats fler än 100 000 fall av corona och att viruset har tagit fler än 4 000 liv. Det sprids genom nära kontakt, hostningar och nysningar. Luftvägarna påverkas och andra symptom är feber och hosta.

Men det finns också en inte lika flitigt rapporterad bieffekt av viruset. Det handlar om helt andra typer av symptom som också sprids mellan människor men som få arbetsgivare mejlar om.

Han sa: ”Ursäkta, kan du snälla hämta en kollega som har 100 procent svensk etnicitet?”

En av mina vänner drabbades senast i fredags.

Eftersom hon jobbar som läkare på ett sjukhus vill jag, med hänsyn till patientsäkerheten, inte skriva hennes namn.

– Det kom in en patient med buksmärtor. Han kollade på mig, analyserade mig och blev väldigt skeptisk när jag skulle känna på honom, berättar hon och fortsätter:

– Han sa: ”Ursäkta, kan du snälla hämta en kollega som har 100 procent svensk etnicitet?”. Sedan sa han till min kollega att jag måste föras därifrån för att jag ”kan vara ett corona-fall”.

Patientens medicinska analys av riskfaktorn? Min väns ”icke-svenska” utseende.

Patientens akuta åtgärd? Rasism.

Patienten fick sin vilja igenom och min vän gick undan, i tårar. Rasism mot personal inom sjukvården har länge varit en del av vardagen men nu blir det allt vanligare att patienter använder coronaviruset som ursäkt, förklarar min vän.

Hon är långt ifrån ensam med erfarenheter av coronarasismen i Sverige. Nätet kryllar av vittnesmål från svenskar med öst- och sydöstasiatiskt ursprung.

Rasismen mot öst- och sydöstasiater är naturligtvis inget nytt fenomen. Det är bara uttrycket och ursäkterna som har förändrats.

Hennes vänner uppmanades att hålla sig borta från henne av en främmande man med orden ”akta er för corona!”.

Jag pratar med Maria Fredriksson som är adopterad från Korea och som själv drabbades tidigare i veckan. Hon fick uppleva att hennes vänner uppmanades att hålla sig borta från henne av en främmande man med orden ”akta er för corona!”.

– Rasismen gör mig smutsig, äcklig och mindre. Den skapar skam. För bara några veckor sedan hörde en annan koreadopterad av sig till mig och berättade att hon fått höra ”stick hem med din corona, jävla kinakärring!” av ett gäng killar, berättar Maria.

Coronaviruset väljer inte sina offer med omsorg och diskriminerar inte människor utifrån ursprung. Dessa beteenden har vi människor däremot blivit extremt skickliga på att utveckla.

Det är sedan de första rapporterade coronafallen ett parallellt, högst smittsamt virus – som kräver betydligt mer än handsprit för att stoppa.

Därför skiljer sig siffrorna från land till land.